Nyårslöften har blivit en orubblig tradition. Jag har nästan dåligt samvete för alla år som jag på nyårsafton lovade mig själv att inte det ena eller det andra …. löften som självklart inte infriades. Typiskt Zeigarnikeffekten, det dåliga samvetet, när man sedan fokuserar på det som inte blev av i år heller, så vanligt för oss människor – fråga en Gestaltterapeut, så får du höra.
På alla nyårsaftonar var det aldrig någon som talade om för mig att om man lovar sig själv något på nyårsafton, så är det typ för sent. Då har man spontant lovat något med en orealistisk deadline som börjar om sådär en 7 timmar och utan att hunnit planera eller tänka igenom allt minst 300 gånger.
Så sitter man där strax innan 12-slaget och blir något melankolisk. Lite drömskt desperat lovar man oftast att man ska sluta med den där dåliga vanan. Man ska sluta med att röka, man ska sluta med att äta godis, man ska sluta med att trakassera grannen – men har ni tänkt på det, för det är alltid något som man ska sluta upp med att göra. Så där tvärt! Men om vi vänder på steken kanske det blir lättare? Om vi säger ”det här ska jag banne mig göra nästa år!” Hur låter det, att säga att nästa år SKA JAG planera att åka till Australien. Visst låter det mer positivt?
Därmed inte sagt att vi ska slänga alla våra traditioner i backen. Som maten på nyårsafton, till exempel. Svenskens tre favoriträtter sista kvällen på året är tydligen oxfilé, fläskfilé och hummer, så varför inte lyxa till det med gratinerad hummer med vitlök och persiljesmör och ett riktigt gott vitt vin. Det är ju bara nyårsafton en gång om året, eller hur?
Ett vitt vin som jag inte hade med i förra veckans Topp 5 lista men som borde funnits med på den är utan tvekan det goda juravinet Caveau de Jacobins Chardonnay (2292). Det räcker med att titta på flaskan så känner man igen den typiska ”juraflaskan”. Den ljusa gröna färgen där den bastanta midjan möter den övre halvan som har små böjda axlar som försiktigt smälter in i lång hals.
Fruitière Vinicole d’Arbois är en av de första kooperativa vingårdarna som någonsin etablerats i Frankrike redan 1909 kring den lilla pittoreska staden Arbois. Beläget mellan Bourgogne och Schweiz är Jura en liten vindiamant där varje gnista är en droppe vin.
Här produceras vin av ett brett sortiment av druvor, bland annat Savagnin, Poulsard, Trousseau, Pinot Noir och Chardonnay och alla viner är buteljerade i precis denna spännande flaskform. Namnet Caveau de Jacobins Chardonnay skvallrar om druvan och det är ett torrt, fylligt och fruktigt vin som passar fint till hummern. Vinet är också lagrat på ekfat i 12 månader och får därigenom en guldgul färg som doftar fat och karamelliserad frukt blandat med vanilj, apelsin och hasselnötter.
Gratinerad hummer med vitlök, persilja och parmesan kan du lätt förbereda och ställa i kylen tills det är dags att gratinera.
- kokta humrar
- 1 liten påse babyspenat
- 3 klyftor vitlök
- 2 dl slätbladig persilja
- 50 g smör
- aningens vispgrädde
- c:a 1 dl ströbröd
- salt och peppar
- ca 1 dl riven färsk parmesan per hummerhalva
Dela de kokta humrarna på längden och ta ut hummerköttet ur kropp och klor.
Skär hummerköttet i småbitar och fräs på låg värme i stekpanna tillsammans med en liten påse färsk babyspenat och finhackad vitlök.
Hacka persilja och rör i tillsammans med smöret och lite vispgrädde. Salta och peppra.
Rör nu i ströbröd så det blir en tjockare smet.
Fyll de tomma hummerskalen med spenatblandningen och strö på rikligt med parmesan.
Gratinera i ugnen tills fyllningen fått en läcker brun färg, sådär en kvart 200°.